söndag 5 oktober 2008
Mitt nya liv
Mitt rum är fullt med blommor och fina tyger och över fönstren hänger gröna gardiner som Sam har köpt som ger det hela ett grönt sken på dagen och allting är så fint så fint med små askar från kashmir och på bokhyllan av bambu står ett inramat fotografi på min familj och på skrivbordet ett på honom om mig, och i mitt alldeles egna badrum står det massa av mina favorit ayur veda produkter som han har köpt.
Vi sover hela förmiddagen och framemot lunchtid träffar jag kocken som är en söt man som bara ler och ler och jag tror detta kommer bli väldigt bra.
Vi äter lunch med föräldrarna och mamman är lite mer vaken idag och hon också bara ler, Sam och jag äter med sked fast de äter ris med händerna och maten smakar igen väldigt bra och vi pratar om Sverige och strömming och ögonlägret i Bihar och vad jag ska göra här och de verkar inte alls nervösa. Sam serverar och plockar undan för kocken har gått hem och pappan pratar om att vi ska gå till housing society så att jag kan få min permanenta adress på måndag och mamman ska öva mig att uttala hindi.
Sen så sitter vi i hänggunga på uteplatsen och dricker te och pratar Sam och jag. Freddy, den gula labradoren blir helt vild och totalt galen då han ser mig och jag tänker jag borde lära honom lite svenskt hyfs. På eftermiddagen tar vi bilen in till stan och åker förbi gröna landskap och svänger för vilda hundar och vid sidan av vägen vajar kokospalmer.
Vi träffar Sams kompisar på en koffeshop där vi dricker te och det är jättekul att se Hamsa och Prem och Mani som jag inte sett sedan Gokarna och de påminner mig om vad jag sade om arrangerade äktenskap och alla pull varandras legs. Så är där två kompisar till Naveen och Vidhya och Naveen har långt hår i hästsvans och det är han som skall vara bestman och vi tar bilen till en restaurang där vi lämnar nycklarna till en parkerare. Där beställer vi Old Monk och Cola och äter massa smårätter och alla kollar på mig för att se om det är starkt men jag tuggar på en chili och så skrattar de. Sen kommer Sophia Sams syster och hon är så sjukt söt och vi pratar om Hindifilmer och retar Sam för han är så skeptisk. När de stänger vid 23 kramar vi alla hejdå och tar vi med oss Sophia och åker återigen genom gröna fält och stannar för att lyssna på tusen grodor som kvackar i ett dike. Sen sitter vi uppe hela natten och tittar på gamla fotografier då pappan är klädd i uniform och gör honnör och sen på bilder från när mamman åker pulka i kashmir och från Sam och Sophia när de är små söta barn i märkliga kläder och frisyrer. Och det känns inte alls konstigt på något sätt även om jag ibland får nypa mig i armen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
fina stina, du målar bilder i mitt inre. jag hör ljud som jag inte vet hur det låter. saknar dig och tänker att du har det bra och det gör mig glad.
puss
Mmm gröna gardiner. Vilken glädje för er, och även för oss ändra som kan följa med på håll. Puss
Stina! Har precis läst alla dina rese och första dagar-inlägg. helt fantastiskt! o härligt att höra det känns bra :-) Stora stora kramar
Skicka en kommentar